Webben är numera den överlägset viktigaste kanalen för så kallade visselblåsare, personer som slår larm om missförhållanden på det egna företaget och som sedan årsskiftet skyddas av ny svensk lagstiftning. Det visar en enkät till nordiska företag om visselblåsarfall som inträffat under det senaste året, utförd av företaget WhistleB, som intervjuas av Aktuell Hållbarhet.

aktuell hållbarhet; whistleb, visselblåsare, visselblåsartjänst

Enligt Karin Henriksson, grundare och delägare på WhistleB har det i runda tal skett ungefär en visselblåsning per 700-800 anställda i de svarande nordiska företagen. Nu är det enligt Karin Henriksson hög tid för bolagsstyrelser att uppmärksamma den nya lagen och underlätta för visselblåsare att slå larm internt, en förutsättning för att visselblåsare ska kunna få skadestånd om de utsätts för repressalier.
– Det viktigaste är att se till att man har en kanal som inger förtroende, där den som ska använda kanalen känner att man har tänkt igenom datasäkerheten, att man har ett starkt utredningsteam på plats och att man kommunicerar det här i sina riktlinjer. Även om det finns riktlinjer om att man får vara anonym kan det vara viktigt att det finns en extern visselblåsarplattform som gör det även tekniskt möjligt att vara anonym, säger Karin Henriksson till Aktuell Hållbarhet.

Den nya lagen skyddar visselblåsare om brottet ger fängelsestraff, men ska enligt ett ministeruttalande även kunna ge skydd vid grova etiska övertramp, något som dock inte prövats ännu.

För mer information om WhistleBs visselblåsartjänst eller om den nya svenska lagen om stärkt visselblåsarskydd och vad den innebär för företag och andra organisationer, vänligen kontakta: [email protected]

 

How can I help you?
+

Hi,

Please, fill in the form, and we will get back to you shortly by e-mail.

Footer form EN

  • This field is for validation purposes and should be left unchanged.