Fall av vedergällning mot visselblåsare
På företag och statliga myndigheter förekommer det ibland att de anställda upptäcker felaktigheter på arbetsplatsen, till exempel diskriminering eller att arbetsprocesserna inte följs korrekt. Det kan till exempel röra sig om verbala trakasserier mot enskilda medarbetare, eller att företaget medvetet ignorerar viktiga steg inom kvalitetskontroller för att spara pengar. Många anställda vågar dock inte agera visselblåsare och anmäla dessa felaktigheter, eftersom de är rädda för att de kan utsättas för vedergällning eller repressalier.
Det finns flera exempel på vedergällning mot visselblåsare. Den anställda som rapporterar kan till exempel utsättas för direkta trakasserier från chefer eller medarbetare, eller för indirekta hot om omplacering, försämring av arbetsvillkoren eller risk att gå miste om möjlighet till befordran. Många anställda är dessutom osäkra på genom vilka kanaler de kan rapportera, och vilka regler och rättigheter de omfattas av. Anställda vid privata företag omfattas dessutom av lojalitetsplikten, vilket innebär att de enligt sina anställningskontrakt inte får skada företaget som de arbetar för.
I Sverige finns lagar som reglerar visselblåsares rättigheter och skydd. Det finns till exempel ett så kallat meddelarskydd, som innebär att en arbetsgivare inte får göra efterforskningar om vilka anställda som har gett uppgifter om myndigheten eller företaget till media. De har heller ingen rätt att bestraffa anställda genom till exempel uppsägning eller omplacering. Arbetsgivare som försöker göra detta riskerar fängelsestraff. I januari 2017 infördes visselblåsarlagen i Sverige, vilken omfattar anställda inom både privat och offentlig sektor. En ny lag antogs i Sverige den 29 september 2021, där även EU:s direktiv om visselblåsning nu ingår. Sveriges lagstiftning på detta område är nu alltså förenad med EU:s.