Regeringen tillkännager nytt visselblåsardirektiv

maj 6, 2021

När arbetsmarknadsminister Eva Nordmark kommenterade regeringens förslag på nytt visselblåsardirektiv slog hon fast att;  

”Man ska inte behöva vara rädd för att bli uppsagd eller hamna i frysboxen för att man slår larm om missförhållanden på sin arbetsplats. Vi ska inte ha tysta arbetsplatser där problem sopas under mattan.” 

Det nya visselblåsardirektivet, som beslutats träda i kraft den 17 december 2021 och som stärker skyddet för visselblåsare som rapporterar om arbetsplatsrelaterade oegentligheter, är en vältajmad katalysator för mer öppna och transparenta företag och organisationer. 

Allt för ofta skapas fortfarande feta rubriker om visselblåsare som straffas för att de vågat höja rösten.  

Ett färskt exempel i Stockholm gäller en medarbetare som försökte larma internt – först till den egna chefen, sedan till högre chefer och slutligen till vd:n – om det som medarbetaren upplevde som allvarliga och livshotande brister i företagets tjänster, vilket också innebar avtalsbrott mot kunderna. 

När ingenting gjordes åt saken internt gick medarbetaren till media med informationen. Konsekvensen blev att hen fick en skriftlig varning, stämplades som illojal och hotades med uppsägning. 

I och med att det nya visselblåsardirektivet kommer den här typen av påföljder medföra sanktioner för alla företag med fler än 50 anställda, inte bara i Sverige utan i hela Europa.  

Direktivet ställer också krav på att företagen ska upprätta visselblåsarkanaler där medarbetarna kan rapportera sina misstankar. Visselblåsarkanalen måste dessutom säkerställa konfidentiell hantering av visselblåsarens anonymitet. 

Men, visselblåsardirektivet handlar inte bara om att skydda visselblåsaren.  

Som vi på WhistleB har sagt under många år är rapporter från visselblåsare även en källa till ovärderlig information, som gör det möjligt för organisationer att fånga upp och avstyra missförhållanden i ett tidigt skede. Det handlar om att minimera skadan, minska riskerna och skydda sitt rykte – och för företag som tänker ännu längre; att bygga varumärke, effektivisera processer och öka kundnöjdheten.

För att först välja att larma internt måste visselblåsaren kunna lita på den interna processen för rapportering. Och det är just vad det nya visselblåsardirektivet handlar om – genom att tvinga företag att etablera konfidentiella visselblåsarkanaler, utse behöriga personer som tar emot rapporterna och återkoppla till visselblåsaren om vad som händer.  

Det gläder oss att se hur organisationer inte bara strävar efter att leva upp till det nya visselblåsardirektivet utan också vill ta reda på hur de kan dra nytta av att ta emot visselblåsaren med öppna armar. WhistleBs visselblåsartjänst erbjuder hjälp med båda delarna. Den ser till att kunderna följer visselblåsardirektivet och GDPR, samtidigt som den erbjuder en funktionalitet och säkerhet som gör det möjligt för organisationerna att skapa trygghet för den potentiella visselblåsaren. 

Varför inte ta tillfället i akt och anmäla er till en kostnadsfri demonstration av WhistleBs visselblåsarsystem, för att förstå hur vi kan hjälpa er att leva upp till visselblåsardirektivet?

Håll utkik här för mer information om Sveriges nya visselblåsardirektiv.

Karin Henriksson, Founding partner and Senior Advisor, WhistleB 

karin.henriksson@whistleb.com

+46 70 444 32 16 

Kontakta oss

Ditt meddelande har skickats iväg. Vi återkommer till dig så snart som möjligt!

There seems to be some problem when sending your message. Try again soon.

Founders blog